Före

Efter

All förändring går inte lika snabbt som den ovan. Minlchfresa är nu ungefär fyra och en halv månad gammal. Jag bestämde mig den andra oktober för att inleda den. Precis som många gånger förut när jag velat gå ner i vikt har det krävts mental förberedelse innan arbetet har inletts. Alla andra gånger jag har försökt har den mentala förberedelsen gått ut på att intala mig själv att det är värt att svälta mig själv och träna på icke humana tider för att kunna gå i bar överkropp, med någolunda svansföring, under sommarmånaderna. Ibland har det lyckats, ibland har det gått åt helvete.

Sen jag började äta enligt lchf-metoden har fokus vridits från viktnedgången till hur jag faktiskt mår av maten jag stoppar i mig. Jag har mått bra vid tidigare viktnedgångar också men av orsaken att jag sett att vågen visat mindre och mindre. Vägen dit har varit en plåga - ett helvete. Springa tidiga morgonar för att sen ägna mig åt självsvält. Lägg där till att när jag väl åt så var det lightprodukter med lite fett och mycket kolhydrater. Jag var av tron att fett gjorde mig fet. Rulla mig i socker - vad fel jag hade.

Viktnedgången har blivit som en bieffekt av att jag mår bra. Jag går nästan aldrig hungrig och jag tränar för att det är kul och att det får mig att må ännu bättre. Visst, jag tittar på vågen. Men inte med samma frustration i blicken. Jag har ju inte gjort någon egentlig uppoffring.

Den periodiska fastan är ett expriment med min kropp. För att klara av fastan har jag helt enkelt valt att lägga till en andel extra fett till mina två mål om dagen. Mätt och belåten har jag gått från en etthundratolvkilos oxe till en etthundratreochenhalvkilos ungnöt. Mitt mål är att gå ner till nittiofyra och stanna där. Mätt och belåten - hela vägen.

Jag bröt fastan lite senare idag för att jag i skrivande stund jobbar natt. För att få tiden att gå så gick jag och @skansensanne på en långpromenad. Lunchen ovan intogs vid 14-tiden. Den bestod av en vitkålsgratäng som @skansensanne hade lyckats med - som vanligt, kycklingfilé och en kall dressing på Smetana och majonnäs. Jag blandade i majonnäs för att dressingen skulle bli lite fetare. Det rundade också av smaken så att dressingen blev mindre syrlig.

• 1 burk Smetana
• 2 matskedar majonnäs
• 2 teskedar vitlökspulver
• 1 tesked lökpulver
• 1 nypa salt

Enkelt och asgott. Precis som lchf i sig.

På jobbet blev det tunnskivad kassler, gräddstuvad grönkål och min kalla dressing. Måltiden intogs vid 21-tiden. Imorgon bryter jag fastan när jag vaknar vid tretiden.

Jobbet med den coola magappen går vidare. Här i en ganska optretentiös miljö. Långt ifrån neonfärgade benvärmare och uppumpade biceps på gymmet. I ett svettigt underställ på sovrumsgolvet. Men, den bästa träningen är den som blir av. Sex medaljer nu.

Resultat av all text ovan: Ett lite för seriöst blogginlägg.

Martin